Det vore onekligen synd att säga att det inte uppkommit en viss debatt runt våran kära riksdags nykomna svarta får. Men debatt är ju alltid bra, eller hur? Jo, debatt i sig är faktiskt alltid bra, frågan är till vilket pris den uppkommer. Om Sverigedemokraternas enda syfte var att provocera skulle allt vara lugnt, tyvärr så har de dessvärre mycket mer i åtanke.
Har nyligen sett partiledare Åkesson stå och skandera mot Sverker och kan, hur jag än försöker, inte skaka av mig en känsla jag inte är helt och hållet bekväm med. Den här mannen är ingen idiot. Mer än så, den här mannen är faktiskt vettig. Jag vill därmed inte säga att jag håller med om allt han säger, långt ifrån, men själva metodiken är rationell.
Jimmie Åkesson i Sverker rakt på
Det första jag bara måste reagera på är faktiskt svaret på den allra första frågan;
Sverker: Hur viktig är internationella kvinnodagen för dig?
Åkesson: Det är en... *skratt* ...intressant dag, så klart.
Jag kan förstå att han som många andra upplever att det läggs orimligt mycket tid på "marginella" kvinnofrågor. Kvinnofrid är en jättebra hjärtefråga, jag tror inte att det finns någon som skulle säga emot att absolut kvinnofrid torde vara en självklarhet. Men de små sakerna är också ack så viktiga, det kanske i stor del är tafatta försök, men det handlar om att försöka dra upp en djupt förankrad kvinnosyn med rötterna. Just densamma kvinnosyn som effektivt ligger till grund för kvinnovåldet. Som vi säger inom medicinen; ultimat är det alltid bättre att förebygga uppkomst än att behandla symptom. Att ringakta de många små olikheter är att hälla mer betong över grunden till ett ramverk som gör att vi ser olika på män och kvinnor, som gör att män ser olika på kvinnor, som gör att det finns män som kan se en kvinna som någonting annat än en människa.
Sen vet jag inte om det skall tolkas för givet, men i och med att det är Sverigedemokraterna vi talar om, så får det en att undra om det inte finns något underliggande budskap när de talar om "kvinnofrid". Det jag hört av många av dessa så kallade demokrater är att förövarna skulle utmärkas av dem som de så kallade demokraterna kallar för invandrare. Detta finns det som känt fortfarande inga belägg för, ingen fakta, ingen källa. Inget annat än rädsla och hat får det att bli till en sanning. Men det är tyvärr så att hat och rädsla gör den allra mörkaste och tätaste ögonbindeln. Stackars barn som blinda blir ledda i mörkret.
Men om vi ska tala klarspråk; bara för att man tycker att någonting är sant tillräckligt mycket så blir det inte en sanning. Att vinkla och fabricera fakta är en bra början, men det räcker inte hela vägen. Jag är ledsen.
Efter det så börjar det ju faktiskt hetta till, katten Sverker har slutat gå runt den heta gröten, rakt på sak; invandringspolitiken. Här måste jag nästan till en början legitimera Åkessons målvision, att förändra den. Sen vet jag inte, i och med att de inte är så mycket för att gå in på fakta, om det faktiskt är så att invandringspolitiken är för "ansvarslös" eller om det handlar om någonting annat. Men att ha en vision att vilja förbättra någonting är alltid eftersträvansvärt. Synd bara att motiven möjligtvis grumlar det behjärtansvärda i detta. Men för att återkoppla, debatt är faktiskt alltid bra.
Nästa steg i debatten är däremot något mer, hur skall man uttrycka det, förbryllande. Om jag har förstått det rätt så låter det ungefär så här;
-Om man bor i Sverige så skall man vara svensk.
-Svenskheten är öppen; dvs uppnåelig.
Jaha, så om man bor i Sverige så ska man vara svensk, men om man bor i Sverige och veckopendlar till Danmark? Eller om man bor i Norge och veckopendlar till Sverige? Skall man vara svensk då? Räcker det med att vara lite småsvensk eller ska svenskhet pendla efter geografisk position?
Det är en väldigt grumlig hypotes i och med terminologin. Närmare bestämt, vad menas egentligen med denna så kallade svenskhet? Som jag uppfattar J-Å's budskap så ska alla som nya kommer till Sverige raskt som attan lära in den högvärda Svenska kulturen, sedan duktigt och ordentligt rätta sig efter den.
Hade Jimmie fått ett avsnitt i bibeln kanske det kunde sett ut så här;
"Jag var här först, alltså är mitt sätta att leva överlägset ditt. Glöm ditt ursprung och lär istället allt du kan av mig, ty jag har intet av lära av dig, för jag äro perfekt i alla avseenden" -Andra Jimmieboken, vers 13:37
Lite grovhugget kanske, men ni förstår principen.
Att följa ett sådant perspektiv får nog en människa att leva sitt liv i en mycket mycket liten värld. Varje möte mellan människor bör vara ömsesidigt, ett ömsesidigt bemötande, en ömsesidig respekt, och ett ömsesidigt lärande. Jag skulle till exempel sent sluta tro på att man till och med kan lära sig nya sätt att se av en blind.
Vare sig en människa bot på en och samma jordplätt i hundra år eller bara stannar över en natt så utgör de tillsammans i den stunden det som skulle kunna kallas för kulturen. Människorna och människorna enbart gör kulturen, ingenting annat. Den uppkommer inte ur de svenska sommarängarna eller ur bibelns verser, kulturen är människorna som ingår i den. Sen formas även människorna i sin tur av kulturen, det går åt båda hållen, men i sin helget blir det väldigt problematiskt att tänka på kulturen som en statisk matris att rätta sig efter.
Svenskt tycker jag är och bör vara något evigt föränderligt, något som är levande och växer, en dynamisk organism där nya omständigheter och möjligheter ständigt möts och anmanas. Som när den eukaryota cellen en gång inneslöt den aeroba mitokondrien, och då genom ömsesidig anpassning tilläts växa mot nya höjder. Svenskheten bör vara något som evinnerligt tillåts växa, bli livskraftigt, som kan sprida det levande istället för att gjutas i det livlösa.
Jimme Åkesson vill att alla som kommer till Sverige ska bli svenska. Han säger ja till invandring, men nej till den mångkulturalism som den naturligt medför. Det är en väldigt intressant kompromiss, men ultimat handlar det ändå om ett enda motiv; att bevara Sverige svenskt. Fanns det inte ett parti som hette så förresten? Vad hände med dem egentligen?
Du kan måla en fackla till blåsippa om du vill, men det slutar inte att vara en fackla. Samma ursinniga eld av rädsla och hat som en gång satt en värld i brand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar